Tankar...

Mitt liv kan ibland kännas bra konstigt. Och ibland undrar jag om jag tänker för mycket.
Jag har aldrig reflekterat över det tidigare men jag är en sann dagdrömmare.
Det kan rinna iväg en hel dag när jag sitter och dagdrömmer och det är väl inte så listigt när man försöker att vara lite driftig här i livet.

Jag har funnit ett jobb som jag verkligen trivs med men jag vet inte riktigt hur väl det passar in i mina framtidsdrömmar så jag får kanske se det som en tillfällig lösning som faktiskt är väldigt trivsam. Men det som är så tråkigt är att jag verkligen trivs med yrket på ett sätt som jag aldrig gjort med ett tidigare yrke och att det inte passar in i mina framtidsdrömmar gör mig lite ledsen.
Att stå och vakta dörrar är ett ganska riskabelt och utlämnande yrke och det är verkligen inget jag vill utsätta mina nära och kära för en längre tid. Men vad ska man göra när man får vistas i den världen som känns hemma och det inte passar med ens drömmar?

Det är väl bara att börja tänka om den dagen som mina framtidsplaner går i lås, så det är dags för mig att sätta mig iskolbänken igen och det kan jag kombinera med det nya yrket.
Det ligger verkligen något i det här med att skaffa sig en utbildning, även om man kanske ska starta eget så småningom. Till exempel tycker jag det är väldigt attraktivt med välutbildade människor och jag vill bli en sån, och varför inte? Jag är inte rädd för att säga att jag har ganska lätt för mig i skolan och jag vill skaffa mig en utbildning att falla tillbaka på när jag väljer att lugna ner mig lite.

Återigen har förnuftet slagit ner i mig som blixten och jag undrar var det kommer ifrån?
Förmodligen från alla intryck som jag får i den världen jag vistas i just nu.
Jag älskar sunt förnuft och de få gånger det faktiskt lyckas tränga in i mitt huvud.
Det är jag tacksam för idag.